När bomberna faller...

Sedan fredagen den 13e juni har det mesta av min vakna tid gått till att scrolla nyheter från olika sajter, lyssna, ta in och försöka förstå alla de olika aspekterna i ett krig som utspelar sig på flera fronter. Jag kom som krigsflykting från Iran till Sverige 1984, mina föräldrar hade fått nog av både bomber och den förtryckande regimen som tagit efter den störtade Shahen. En revolution som gick fruktansvärt fel, där det bara ledde till än värre diktatur, förföljelse och förtryck. En regim som idag inte tvekar att döda sin egen befolkning. Deras politik har sponsrat terrororganisationer i årtionden och idag ser man följderna av den politik de fört, en invasion från deras svurna fiende Israel. Jag kastas mellan skräck och oro för min familj som är kvar, vi försöker ha daglig kontakt men då Internet blockeras till och från växer oron. Vart ska detta sluta? Jag har vridit och vänt på olika alternativ för att försöka hitta en lösning, tankarna mal och jag frågar mig vad jag kan göra, kan jag göra någon skillnad, vad duger jag till? Osäkerheten är så stor i nuläget och samtidigt som jag skriver plingar det till i mobilen om nya missilier som avfärdats.

Det jag vet med säkerhet är att jag inte vill något hellre än att den sittande islamistiska regimen faller och att det iranska folket får tillbaka sin frihet, rättigheten till ett drägligt liv och där kvinnor får ta plats i samhället, en plats där de precis som jag får sjunga av hjärtans lust. Vilken väg som är rätt kan jag inte svara på, alla har olika åsikter och argument utifrån sina egna erfarenheter och kunskap. Inget är helt svart eller vitt, historien rymmer så många olika lager och däremellan har tusentals oskyldiga människor mist sina liv.

Förra lördagen på en konsert så klarade jag inte av att hålla tillbaka tårarna, oron, sorgen och rädslan trängde igenom....men publiken mötte mig med värme och omsorg och tillsammans med dem så tog jag mig igenom "Du måste finnas" ur Kristina från Dufvemåla. Deras medkänsla skänkte mig tröst. Efteråt så kände jag att behövde krama någon och då kramades vi allihopa, vilken skön känsla! :)

Alla som följt mig känner till mitt engagemang i "Kvinna, liv, frihet" rörelsen som uppstod efter Mahsa Jina Aminis död i sep 2022. Jag har på olika sätt försökt belysa kvinnors situation i Iran genom mina konserter och sociala plattformar och det är något som fortsatt finns med mig.

Men jag är inte politiker eller journalist. Idag står det klart för mig att jag gör som störst skillnad genom min sång, när jag får möta publiken och dela mina tankar och förhoppningar och genom musiken förmedla glädje, kärlek och gemenskap.

Jag önskar innerligt att jag som artist ska kunna skapa en plats där just dessa saker är i fokus, att genom min dubbla kultur och kärlek för dem båda visa att det ena inte utesluter det andra och att det går alldeles utmärkt att kombinera! <3

Och med det sagt så vill jag hälsa er välkomna till sommarens alla konserter runt om i Sverige! Det blir bl. a kammarmusikfestival i Sundsvall och Ammarnäs, allsång i Lomma, sommarkonserter i Smögen, Grebbestad , Skövde, Nyköping och Ulricehamn. Operakonsert med Rickard Söderberg och Nordiska Kammarorkestern på Naturscen Skuleberget i Höga Kusten och så inspelning av nya säsongen av Kontrapunkt som börjar sändas redan 27e augusti :) Ni hittar all info här: https://www.negarzarassi.com/upcoming

<3<3<3

6e juni i Malmö! Foto Tommy Holmgren

Med kära Rickard på Nationaldagen i Malmö. Foto Tommy Holmgren

Konsert i Flatö kyrka med Röster i Råda ocg Franz Lundberg Pålbrand

Konsert i Stenungsunds kapell med Arne Murby

Efter inspelning av Radiojulkalendern "Spökjul på Dimmeborg" Här har ni Operaspöket!